Mount Batur på Bali – Soluppgång och vandring på vulkanen

Om ni drömmer om att uppleva Bali ur ett lite annat perspektiv än stranden, risfälten och de mysiga städerna, är en guidad vandring till toppen av Mount Batur en upplevelse som verkligen är väl värd besväret.
Mount Batur är en aktiv vulkan i nordöstra Bali och är särskilt känd för sin soluppgångsvandring. Här startar man mitt i natten och vandrar upp i mörkret för att nå toppen precis när dagen bryter fram. Belöningen är en utsikt över Batur-sjön, Mount Agung och, på klara dagar, ända bort till Mount Rinjani på grannön Lombok.

Min upplevelse på Mount Batur

Klockan är strax över ett på natten i Ubud. Staden sover. Gatorna, som under dagen är fyllda av skotrar, marknader, kaféer och liv, ligger nu tysta i mörkret.

Min kollega Freyja och jag har precis påbörjat vår resa runt på Bali, men den här natten får vi inte mycket sömn. Vi ligger mest och väntar på väckarklockan. Det är nämligen i natt som vi ska bestiga Balis aktiva vulkan, Mount Batur.

Vi smyger ut ur rummet, förbi receptionen och vidare mot den överenskomna mötesplatsen. Där står chauffören redo, och vi är flera som ska följa med på resan. Även om alla uppenbarligen har sovit alldeles för lite är stämningen förvånansvärt god. Vi ler, dricker kaffe och pratar i dämpade toner om vad som väntar oss.

Från Ubud kör vi nordöst genom natten. Utanför bilen är Bali mörkt och tyst, och efter ungefär en och en halv timmes vandring når vi foten av Mount Batur.

På vandring i mörkret

Här träffar vi vår guide, en ung lokal kvinna som har vuxit upp i trakten och känner till vulkanen som sin egen bakgård. Hon ger oss bananer, lite bröd och ett hårdkokt ägg, som blir vår något annorlunda frukost. Därefter delar hon ut pannlampor. I mörkret blir de snabbt oumbärliga, eftersom de är vår enda ljuskälla.

Den första delen av vandringen är relativt platt. Vi går i lugnt tempo längs smala stigar, medan månen och stjärnorna lyser svagt över oss. Runt omkring är det nästan helt tyst, bortsett från ljudet av fotsteg mot marken och små samtal i mörkret.

Som eldflugor i mörkret

Lite längre fram får vi syn på små ljus som rör sig uppför berget.
”Vad är det?”, frågar vi vår guide.
Hon ler och berättar att det är pannlampor från andra vandrare som redan befinner sig högre upp. De små ljusen rör sig långsamt i zickzack uppför vulkanen, nästan som en rad dansande eldflugor i mörkret.

Stigen blir gradvis brantare. Även om det fortfarande är natt blir vi snabbt varma och måste ta av oss jackorna. Underlaget förändras, och den sista delen av rutten påminner mer om en ojämn trappa än en vanlig vandringsstig. Vulkanstenarna ligger löst under fötterna, och vi måste koncentrera oss på varje steg.

I ojämn terräng mot toppen

Vandringen är inte särskilt krävande, eftersom takten är lugn och det finns pauser längs vägen. Men terrängen är ojämn och man måste vara i god form. Flera av de mer erfarna vandrarna har tagit med sig vandringsstavar, och plötsligt inser man att det är en riktigt bra idé.

När vi närmar oss toppen kan vi skymta konturerna av andra resenärer som redan har hittat en plats på vulkankratern.

Soluppgång över Bali

Vi tar på oss jackorna igen, för här uppe är luften svalare. Mörkret ligger fortfarande tungt över landskapet, men långsamt börjar horisonten byta färg. Först syns ett svagt rödaktigt sken bakom Mount Agung. Sedan blir himlen gradvis ljusare. Dimman lättar lite i taget, och landskapet börjar öppna sig framför oss.

Vi hittar en plats att sitta på och köper en kopp kaffe. Sedan skrattar vi lite när vi tar fram det hårdkokta ägget ur fickan, som vi fick av guiden tidigare på morgonen. Det är långt ifrån en femstjärnig frukost, men jag har aldrig ätit ett ägg med en bättre utsikt.

Det rödaktiga skenet övergår till orange och gyllene nyanser. Solen stiger långsamt upp bakom bergen, och silhuetterna blir tydligare för varje minut. Nedanför ligger Batursjön glittrande och stilla, medan de första solstrålarna träffar vattnet.

Den tidiga starten belönas

Plötsligt faller allt på plats. Det tidiga uppvaknandet, bilresan i mörkret, den branta stigen och de lösa vulkanstenarna. Det är värt allt.

Vi sitter tysta på toppen i nästan en halvtimme. Inte för att det inte finns något att säga, utan för att utsikten säger allt. Det finns något särskilt livsbejakande i att sitta på toppen av en vulkan tillsammans med människor man inte känner, och ändå dela samma känsla. Alla är trötta, lite kalla och väldigt tysta. Men alla är också uppenbart glada över att vara just här, just nu.

Det är den typen av upplevelse som man inte riktigt kan köpa sig. Man kan betala för transporten, guiden och utflykten. Men känslan av att se solen gå upp över Balis vulkanlandskap efter en nattvandring – den måste man uppleva själv.

En upplevelse för er som vill ha lite mer

Mount Batur är inte bara en vandring. Det är en stämning, en nattlig avfärd, en gemenskap i mörkret och en soluppgång som långsamt avslöjar hur vackert Bali är.

För mig blev resan ett av de ögonblick då Bali visade sig från en mer rå och storslagen sida. Inte polerad eller perfekt, utan äkta, vacker och lite magisk.

Om ni orkar med en tidig start och en aktiv upplevelse är Mount Batur en av de utflykter på Bali som jag varmt kan rekommendera.