Balis historia - En dramatisk berättelse om fred och harmoni

Balis kultur och andliga liv är unikt. Detsamma gäller öns dramatiska historia, som sammanfattas här.

Bali har en unik andlighet och kultur som har format öns historia i årtusenden. Balis historia är rik på religion, tradition, kamp och möten med omvärlden - En historia där kolonialmakter, drömmar om självständighet och europeiska konstnärer alla spelar viktiga roller.

Den tidigaste tiden - Ett möte mellan kulturer

Bali var bebott långt innan de första skriftliga uppteckningarna. Arkeologiska fynd tyder på bosättningar som går tillbaka till stenåldern. Runt det första årtusendet e.Kr. började influenser från den indiska subkontinenten påverka ön. Genom handel och sjöfart förde indiska köpmän inte bara med sig varor, utan även religion, filosofi och konst. Hinduismen och buddhismen hittade till Bali och lade grunden till den blandade kultur som sedan dess har gjort ön så unik.

På 900-talet blev Bali en del av det mäktiga Majapahit-riket från Java. När kungadömet föll på 1400-talet flydde många javanesiska adelsmän, präster och konstnärer till Bali. De förde med sig hinduismen, men också en sofistikerad hovkultur som än idag präglar ön.

Religionens betydelse på gudarnas ö

När man talar om Bali kan man inte bortse från religionen. Ön kallas ofta för "gudarnas ö", och det av goda skäl. Medan resten av Indonesien idag är övervägande muslimskt, har Bali behållit hinduismen som den dominerande religionen - om än i en speciell balinesisk version.

Balinesisk hinduism skiljer sig från hinduismen i Indien. Den är snarare en syntes av indisk hinduism, buddhistiskt tänkande och inhemska animistiska traditioner. Balineserna tror på en kosmisk balans mellan gott och ont, ordning och kaos. Livet är en evig strävan efter harmoni, och denna strävan återspeglas i allt från arkitektur och konst till vardagliga ceremonier.

Levande religion

Överallt på ön ser man de små offergåvorna, canang sari, som placeras framför hus, gator och tempel: små flätade korgar med blommor, rökelse och ris. De är uttryck för tacksamhet och böner om skydd. Templen - pura - räknas i tusental, från små familjetempel till stora komplex som Besakih, som ligger på sluttningarna av vulkanen Agung.

Religionen har skapat en stark känsla av gemenskap som är organiserad kring banjar, de lokala bysamhällena. Varje by har sitt tempel, sina ceremonier och sitt ansvar för att upprätthålla andlig och social balans.

Möte med väst - Portugisisk, holländsk och kolonial tid

Européerna upptäckte Bali redan på 1500-talet. Portugiserna försökte etablera en bas, men lyckades aldrig riktigt. Holländarna var mer ihärdiga. Från 1600-talet började de gradvis utöka sin makt i Indonesien genom det mäktiga handelsbolaget VOC.

Bali visade sig dock vara svår att underkuva. Öns kungadömen hade starka militära traditioner och den balinesiska kulturen präglades av stolthet och självständighet. Det var inte förrän i slutet av 1800-talet som holländarna lyckades erövra ön - men till ett högt pris.

Rituellt självmord i stridens hetta

Under 1906 och 1908 utspelade sig tragiska händelser i Denpasar och Klungkung. Balinesiska kungar, hovmän och krigare valde puputan - ett rituellt massjälvmord i strid - i stället för att underkasta sig kolonialmakten. Klädda i vita ceremoniella dräkter marscherade de obeväpnade ut mot de holländska kanonerna, medvetna om att de skulle dö.

För balineserna var det ett sätt att upprätthålla heder och värdighet.
Även om holländarna sedan fick full kontroll ledde tragedin till en ny respekt för den balinesiska kulturen. Kolonialmakten började skydda och främja öns traditioner i stället för att undertrycka dem. Detta skyddande förhållningssätt skulle senare komma att spela en viktig roll för Balis rykte som kulturcentrum.

1900-talet - Konstnärernas paradis

I början av 1900-talet upptäckte världen Bali som en plats med extraordinär skönhet och kreativitet. Ön lockade inte bara koloniala tjänstemän och vetenskapsmän, utan även konstnärer, författare och äventyrare från hela världen.

En av de första var den belgiske målaren Adrien-Jean Le Mayeur de Merprès. Han bosatte sig i Sanur 1932, där han bodde med sin fru, den balinesiska dansaren Ni Pollok. Le Mayeurs hus var fyllt av målningar av balinesiska kvinnor, natur och ceremonier - och hans hem är nu ett museum.

Ännu mer inflytelserik var den tyske konstnären Walter Spies. Han kom till Bali 1927 och bosatte sig i Ubud. Spies blev en centralgestalt i en konstnärskoloni där namn som författaren Vicki Baum och den mexikanske målaren Miguel Covarrubias ingick. Han inspirerade de lokala balinesiska konstnärerna och bidrog till att skapa en ny konströrelse som kombinerade traditionella balinesiska motiv med moderna, västerländska uttryck.

Det var också under den här perioden som Ubud verkligen blev centrum för Balis konst och kultur. Dans, musik, måleri och teater blomstrade, och många av de traditioner som vi idag förknippar med Bali stärktes och fördes vidare till världen genom dessa möten.

Andra världskriget och vägen till självständighet

När Japan invaderade Indonesien under andra världskriget ockuperades Bali 1942. Kriget innebar umbäranden och förtryck, men det var också en vändpunkt. Den japanska närvaron försvagade det holländska greppet och när kriget tog slut 1945 förklarade sig Indonesien självständigt.

För Bali innebar detta nya strider. Holländarna försökte återta kontrollen och 1946 utkämpade balineserna ett blodigt slag vid Marga, där tusentals lokala bönder och krigare deltog under ledning av överste I Gusti Ngurah Rai. Slaget slutade i ännu en puputan, men Ngurah Rai hedrades senare som nationalhjälte och Balis internationella flygplats bär idag hans namn.

År 1949 erkände Nederländerna slutligen Indonesiens självständighet och Bali blev en integrerad del av den nya republiken.

Bali öppnar upp sig för världen

Efter självständigheten började Bali långsamt öppna sig mot omvärlden. Ön förblev fattig under många år, men dess rykte som en exotisk kulturö växte. På 1960-talet började allt fler turister besöka Bali och när Ngurah Rai Airport i Denpasar öppnades tog utvecklingen fart.

Idag är turismen Balis största inkomstkälla. Människor från hela världen reser till ön varje år för att uppleva dess stränder, tempel och kultur. Detta har naturligtvis förändrat ön, men samtidigt har turismen också skapat välstånd och bevarat många av de traditioner som annars kanske skulle ha gått förlorade.